Viktrapport

Nu har jag ätit på GI-vis i fyra månader och det går
alldeles strålande! Nästan för bra, jag nådde
den målvikt jag satt upp för två månader sedan,
ändrade mitt mål, la till fler kolhydrater - men fortsätter tappa kilon.
Eftersom jag inte vägt så här pass lite sedan tonåren så
har skinnet svårt att hinna med,
(i min ålder är elasticiteten nästan lika med noll)
därför vill jag att vikten ska stanna nu.
Numera räcker det inte att kavla upp ärmarna.
Jag får kavla upp armskinnet också!

Nåja, det är ju ett trevligt problem, upp har jag gått
många gånger i mitt liv... :o) ...men ner för mycket är första gången...

Får väl lägga till ännu mer kolhydrater och se vad som händer.

Jag säger som Birro!

I dag inledde Marcus Birro förmiddagsprogrammet i radio Östergötland med några tänkvärda ord. Med hans tillåtelse
publicerar jag monologen och jag håller med, till 100%.

"I radions p1 i morse hör jag om ett äldreboende i Danmark. Där kan de senildementa få sig ett glas vin till maten. Vill man sen ha ett till så fixar man det också.
Det behövs inga sömntabletter, både personal och boende är mycket lyckligare än genomsnittet och allting kostar dessutom som vilket annat Treblinkaliknande äldreboende som helst.
Reportern är helt fascinerad! De gamla själva är trötta av all den mediala uppmärksamheten. Det är tidningar, radio och TV där hela tiden.

Jag visste inte att det tydligen är helt unikt med ett äldreboende
där de gamla får leva lyckliga sina sista år.
Loppbitna hundar tycks ha det bättre än gamla,
sjuka människor här i Norden.
Varför är det inte självklart att en gammal, demenssjuk
människa ska få ett glas vin till maten om han eller hon nu vill det?

Om jag blir riktigt gammal vill jag bestämma själv när jag går och lägger mig och när jag kliver upp. Vill jag dricka två flaskor vin till frukost ska jag få göra det. Jag är en fri medborgare i ett fritt land. Och även om jag skulle bli väldigt glömsk och en smula dreglande där i mina nerpissade kalsonger så tänker jag satan i gatan kämpa allt jag kan för att få mina sista dagar i livet att bli lika fria som mina övriga.

Det är en skam mot all form av mänsklighet att vi inte lyckas ta hand om våra gamla på ett värdigare sätt.
Men jag antar att det är som det ska i ett land där värdighet, heder och medmänsklighet inte står särskilt högt i kurs.

Det är synd om Sverige.
Vi kan så mycket bättre.

Jag heter Marcus, är bara några +30, men jag har redan lovat mig själv att aldrig bli gammal i ett land där man stuvar undan sina medborgare i städskrubben."

Marcus Birro 060713

Människoplågeri

Jag avskyr värmen som är nu! Kan inte gå ut, inte tänka, inte röra mig. Vedervärdigt är det! Sommaren som kan vara så härlig med allt som grönskar och blommar, alla fåglar och deras ungar, insekter och andra småkryp som man kan beundra. Men ska det vara så här dåligt väder så får jag ju inte uppleva det!
Idag har jag inte varit utanför dörren, brukar ta en sväng på morgonen men nu har jag sträckt nåt i benet så det tog emot att gå iväg. Ikväll ska vi i alla fall ut och gå, ta med kamerorna och ha ÖB som mål. Där hittar man alltid nåt man inte visste att man behövde...

Pratade med en kompis i eftermiddag i telefon. Läääänge! Örat har inte fått sin normala form än.. :o) Och jag som inte kan prata i telefon, men vissa går det så himla lätt att telefonera med! Hade ett sånt samtal igår också, en nätväninna som jag aldrig träffat "på riktigt" ringde och det var som att sjunga duett! Den ena tog vid när den andra drog efter andan.
Hoppas jag kan komma över motståndet att vara den som ringer upp, jag jobbar på det! Det är ju så mysigt att prata och bubbla - bara jag blir uppringd.

Efter dagens samtal funderar jag...tänk att jag älskar den där människan så mycket, men det gör inte hon! Man ska vara snäll mot andra, det är sant. Men ännu viktigare är att man är snäll mot sig själv. Tänk på det!